Was this over before I knew it?

Rebecka och Felicia for just hem, två tappra kämpare som kämpade med att hålla ögonen öppna. Kan säga att jag var i samma situation som dem. Förhoppningsvis var det inte trötta på mig utan med allmänt, som jag då var. Vet egentligen inte vad det beror på eftersom jag har sovit bra de senaste nätterna. Kanske någon slags skolångest som kryper fram i ryggmärgen? Detta är dock det enda lovet jag faktiskt har velat ta slut, beroende på min man som känner för att vara borta hela lovet. Så det kan gå.

Har i alla fall haft en riktigt trevlig kväll, även fast vi såg ut som tre trötta spöken i soffan. Nästa gång ska vi vara lite mer utvilade och lite mer peppade;) Nu hade jag tänkt lägga mig och sova riktigt riktigt länge så att jag imorgon är pigg! Om vädret tillåter kanske jag tar mig ut på årets första löprunda? Känner att hullet börjar lagras på min mage.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Ska jag komma ihåg dig?

E-postadress: (visas bara för mig)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback